Del 7. Svenskt snus genom historien – Ett nytt försök

Ett tobakspolitiskt arv

/ Efter att Drottning Kristina i april 1653 hade upphävt de båda tobaksmonopol som hon själv utdelat, valde hon i juni året efter, vid 27 års ålder, att avsäga sig rollen som Sveriges regent och därmed abdikera ifrån tronen. Hennes båda försök till att instifta ett fungerande svenskt tobaksmonopol för att dryga ut den svenska statskassan hade till följd av både konflikter och kontroverser misslyckats. Den huvudsakliga anledningen till dessa initiativ hade förvisso i första hand ekonomiska förtecken, men det var inte med någon uttalad avsikt att på något sätt beskatta tobaken i form av en lyxskatt för ett extravagant njutningsmedel som var den primära anledningen till regeringens fortsatta vilja att kontrollera den svenska handeln med tobak.

I botten för problematiken låg ett flertal fruktlösa försök för att stävja den vid tiden enormt utbredda smugglingen av tobak i landet. Då det första monopolet, som varade mellan åren 1641 – 1649, instiftades av Drottning Kristinas förmyndarregering, även om det precis som de senare upphävdes av drottningen själv i egen hög person, fanns det även en annan viktig politisk aspekt med i spelet, bortsett ifrån ren ekonomisk vinning. Det så kallade Söderkompaniet, som vid den tiden var de dåvarande innehavarna av det svenska tobaksmonopolet, hade tillsammans med sitt privilegium även förpliktats med det uttalade ansvaret för att med egna fartyg ta hem den tobak som odlades i Nya Sverige, en svensk koloni belägen i Nordamerikanska Delaware. Av denna anledning hade det första monopolet och därmed den svenska handeln med tobak även kommit att tjäna det politiska syftet att fungera som en en direkt länk mellan Sverige och den svenska kolonins fortsatta etablering.

Ett större Sverige

Drottning Kristina efterträddes på den svenska tronen 1654 av sin kusin Karl X Gustav. Även om det trettioåriga kriget avslutades i och med den Westfaliska freden 1648 rådde det fortfarande en omfattande stor politisk oro både på kontinenten och inom de svenska ständerna. Den nya kungen var ofrånkomligt engagerad i en rad storpolitiska frågor i sitt uppdrag att konsolidera och befästa Sverige i egenskap av en ny Europeisk stormakt, såväl inom landet som utåt sett. Att omorganisera landets förvaltning, krigsväsen, handel och finanser efter de krav som stora nyvunna landområden medförde, innebar även stora påfrestningar för en redan ansträngd ekonomi. Kanske blev dessa administrativa uppgifter för mycket för den gode militärkungen, som efter endast ett år som regent i stället för att lösa saker och ting på hemmaplan anföll Polen 1655, för att på samma gång avvärja det ryska hotet mot Svenska Livland. Att Danmark dessutom förklarade ett försvagat Sverige krig 1657 förbättrade knappast kronans finanser.

Ny regent – Nytt försök

Så, vad har då denna politiska redogörelse av Karl X Gustavs tidiga regeringsår och svensk stormaktspolitik att göra med svenskt snus? Oavsett om man som idag kan välja att köpa snus online på nätet, i form av lössnus, portionssnus och snussatser, eller om man tröttnat på jakten av billigt snus och istället väljer att göra eget snus, så finns det faktiskt en viktig gemensam nämnare. Ni har säkert redan gissat vad det är, för svenskt snus och tobaksanvändning har ända sedan sin introduktion i Sverige varit med och finansiera landets olika förehavanden i form av skatter. Vid just den här tidpunkten var också kronans finanser i mycket stort behov av nya finanser, då inte minst den ständiga utskrivningen av soldater kostade mycket pengar.

Karl X Gustav beslutade därför att det ännu en gång skulle försökas att instifta ett nytt monopol på all tobaksimport till Sverige. Ironiskt nog var det inga mindre än det gamla Söderkompaniet som tretton år tidigare erhållit det första monopolet i Sverige som fick även detta privilegium, den 23 december 1654. Även om bolaget vid den tiden hade hunnit med att byta namn till Amerikanska kompaniet, blev de precis som den första gången förpliktande uppgiften att stimulera den utökade handeln med landets amerikanska koloni i Delaware. Precis som den första gången fick bolaget dock omgående bekymmer och i ett försök att förbättra omständigheterna fick man 1658 även monopolet utökat till att gälla all svensk tobakshandel, vilket även det var en exakt upprepning av vad som tilldelats till Söderkompaniet 1643. Även om tobaksodlingarna i Nya Sverige inte var så omfattande, så kom tillverkningen ändå igång och bolagets tobaksproduktion uppgick redan 1655 till omkring 8 ton.

Till skillnad ifrån Söderkompaniets problem under det första monopolet, då man inte kunde producera tillräckligt med tobak, så var Amerikanska kompaniets problem snarare det motsatta. Hälften av det första årets produktion låg så snart som året därefter fortfarande osåld. Återigen var det just den verksamhet som monopolet var tilltänkt att stävja som låg bakom den usla försäljningen, nämligen den omfattande smugglingen. Lönsamheten i bolaget blev redan från början alltså så pass lidande att den aldrig återhämtade sig. Till råga på allt beklagade sig borgarna ständigt i riksdagen över alla de privilegier som på deras bekostnad utdelats till de olika kompanier som erhållits denna favör. Det gick sålunda för Amerikanska kompaniet som för sin föregångare och den 10 november år 1660 avskaffades så också Sveriges fjärde tobaksmonopol.