Swedsnus använder cookies. Genom att fortsätta på sidan godkänner du användandet av cookies. Läs mer här.

Snus och Hälsa

Vad är egentligen Svenskt Snus?

Svenskt snus består i grunden av fuktad, mald och pastöriserad tobak, till vilken det tillsatts salter och aromer. Det som gör svenskt snus så speciellt är att pastöriseringsprocessen medför att halterna av den främsta gruppen av cancerframkallande ämnen i tobak, så kallade Tobaksspecifika Nitrosaminer, minskar dramatiskt, till skillnad ifrån andra orala tobaksprodukter. Då snuset placeras i munnen lösgörs nikotinet naturligt av saliven och absorberas av munnens slemhinnor.

Snus - Det bättre tobaksalternativet!

Lite fakta om vårt Svenska snus.

Det finns mycket att säga om vårt älskade snus. Allt fler nya forskningsstudier, angående de positiva hälsoeffekterna av svenskt snus, har på senare tid lyfts fram i media och genom intresseorganisationer. Ett ökande internationellt intresse visas därför numera svenskt snus, främst som ett mer hälsosamt alternativ till traditionell tobaksanvändning, framförallt rökning. Snus är idag det vanligaste hjälpmedlet för att sluta röka i både Sverige och Norge. 

Snus - Det bättre tobaksalternativet!


Det finns därför medicinska forskare som menar att svenskt snus har en betydande positiv effekt för folkhälsan. Detta är bevisligen märkbart just i länder som Sverige och Norge, som idag har fler snusare än rökare. Ett exempel på det, som i sammanhanget ofta anses värt att nämna, är att Sverige har den lägsta förekomsten av lungcancer i Europa, enligt världshälsoorganisationen WHO. Tack vare att svenskt snus framställs i en process liknande pastörisering innehåller den mycket låga värden av TSNA (Tobaksspecifika Nitrosaminer), som utgör den främsta gruppen av cancerframkallande ämnen i tobak. Nya granskande analyser av vetenskapliga undersökningar har visat att det inte finns några bevis som sammankopplar vårt svenska snus till sådana medicinska sjukdomstillstånd som vanligtvis anses orsakas av annan slags tobaksanvändning, såsom cancer, hjärt-kärl sjukdomar, stroke, diabetes med flera.

Snus - Lika skadligt som kaffe?

I Sverige klassas snus som ett livsmedel och tillverkningen följer Livsmedelverkets regler. Även Livsmedelsverket har konstaterat att en dosa portionssnus inte innebär några förhöjda risker för hälsan och att alla gränsvärden för oönskade ämnen i snus är desamma som för livsmedel i övrigt. Med andra ord, de doser av nikotin som en snusare får i sig är inte skadligare än de doser av koffein som en kaffedrickare utsätter sig för. Med det sagt bör svenskt snus, precis som med alla andra njutningsmedel för vuxna, ändå användas med måtta och inte överkonsumeras.


För ytterligare läsning kring Snus och Hälsa, vänligen se följande rapporter i PDF-format:

Swedish Snus Report October 2015 (121 kB - Endast på Engelska)

Environ - Review of the Scientific Literature on Snus (1,5 MB - Endast på Engelska)


"Snus är bra för folkhälsan"

Aftonbladet den 29 september 2013:

Forskarvärlden är överens om att svenskt snus är mindre skadligt än andra tobaksprodukter. I en artikel i den internationella tidskriften Drugs and Alcohol Today för forskningsledaren Dr. Karl Erik Lund vid Statens institutt for rusmiddelforskning (SIRUS) i Norge fram nya rön.

– Vi har studerat snusets inverkan på folkhälsan under många år. Nu kan vi konstatera att snus ger tydliga vinster för befolkningens hälsostatus. Och det här gäller också för Sverige, säger Karl Erik Lund till Aftonbladet. Enligt forskningsrapporten har snusandet inte lett till dubbelberoende, att människor både röker och snusar. Konsekvensen av antisnuslobbyns verksamhet kan enligt Karl Erik Lund vara livsfarlig.

– Fokuseringen på ett tobaksfritt samhälle kan stå i vägen för att använda snus som ett skadereducerande medel. Hur många liv som vunnits tack vare snuset kan vi inte säga men allt talar för att snus är positivt för folkhälsan, säger Karl Erik Lund.


"The Swedish Experience"

Inom ramarna för internationell forskning kring tobakskonsumtion finns det en uttryckligt vedertagen paradox som i forskarvärlden är känd som "The Swedish Experience". Enligt Swedish Match handlar det hela om det statistiska faktum som gör gällande att "risken för en man att dö i en tobaksrelaterad sjukdom är mindre i Sverige än i något annat europeiskt land, trots att tobakskonsumtionen ligger på en jämförbar nivå med andra länder i Europa."

Enligt Swedish Match kan The Swedish Experience med stor sannolikhet förklaras av att det unika svenska snuset utgör en stor del av svenska mäns tobakskonsumtion, trots att den totala tobakskonsumtionen i Sverige på ett ungefär är densamma som i andra jämförbara länder. Den stora skillnaden ligger alltså i det faktum att svenska män inte röker i samma omfattning, utan istället nyttjar snus. Statistik framtagen av Swedish Match visar dessutom på att andelen svenska män som snusar uppgår till 18%, samtidigt som andelen dagliga rökare bland svenska män uppgår till 10%, vilket dessutom är det lägsta antalet i Europa.

Som tidigare konstaterats resulterar detta i ett mycket lågt antal tobaksrelaterade sjukdomar och därmed även en mycket låg rökrelaterad dödlighet bland svenska män. "Detta unika förhållande finns dokumenterat i ett stort antal epidemiologiska studier som bland annat visar att Sverige har den lägsta risken för lungcancer i industriländerna." Enligt Swedish Match kan snusning förvisso inte helt friskrivas från negativa hälsoeffekter, men forskningsresultaten har visat att hälsoriskerna är betydligt lägre vid snusning än vid rökning och exemplifierar dessa resultat med följande fakta kring snusning:


  • 2011 rökte 10 procent av alla vuxna svenska män dagligen. Motsvarande siffra för Norge var 19 procent, för Danmark 22 procent och genomsnittet för Europa (2010, senaste uppgift) var 32 procent (1).

  • 2011 använde 18 procent av alla vuxna svenska män snus dagligen i Norge snusade 12 procent av männen dagligen och i Danmark använde 1,5 procent någon form av rökfri tobak regelbundet (1).

  • 2011 rökte 12 procent av alla vuxna svenska kvinnor dagligen. Motsvarande siffra för Norge var 19 procent, för Danmark 22 procent, och genomsnittet för Europa (2010, senaste uppgift) var 21 procent (1).

  • 2011 använde 3 procent av alla vuxna svenska kvinnor snus dagligen i Norge snusade under 2 procent av kvinnorna dagligen och i Danmark använde 0,2 procent någon form av rökfri tobak regelbundet (1).

  • Sverige blev det första landet i världen som 1997 uppnådde WHO:s mål för år 2000, att andelen vuxna rökare skall underskrida 20 procent (3). Det andra landet i Europa som klarade procentmålet var Island 2005, som också har en lång tradition av att bruka rökfri tobak.

  • År 2000 var 10 procent av dödsfallen bland svenska män i Sverige rökningsrelaterade, vilket var den lägsta andelen i Europa. Den genomsnittliga siffran för EU 25 var 23 procent (4).

  • Kvinnorna i Sverige låg på samma nivå som den genomsnittliga nivån i EU 25 år 2000; 7 procent av dödsfallen var rökningsrelaterade (4).

  • År 2000 var risken för en 35-årig man att dö av en rökningsrelaterad sjukdom före 70-års ålder 3 procent i Sverige, jämfört med 5 procent i Norge, 8 procent i Danmark och 9 procent i genomsnitt för EU 25 (4).

  • Incidensen för lungcancer bland svenska män har minskat under de senaste 20 åren. Svenska kvinnor däremot visar en ökande trend i lungcancerstatistiken (5).

  • I två epidemiologiska studier som genomförts i Sverige kunde inget samband påvisas mellan användning av svenskt snus och muncancer (6, 7).

  • I två genomförda epidemiologiska studier om magcancer och matstrupscancer, kunde inget samband påvisas mellan svenskt snus och en ökad risk för någon typ av dessa cancerformer (8, 9).

  • Dödligheten i cancer är inte förhöjd hos svenska snusare (10).

  • Risken för hjärtinfarkt är inte förhöjd hos snusare (11).

  • I en studie omfattande svenska snusare fann forskarna ingen signifikant höjning av det diastoliska blodtrycket, hemoglobinkoncentrationen, antalet vita blodkroppar, serumkolesterol- eller triglyceridnivåerna. Dessa resultat står i kontrast till resultaten från motsvarande undersökningar på cigarettrökare (12).

Referenser:

1. Sverige: Statens Folkhälsoinstitut. Norge: Sosial- og helsedirektoratet. Danmark: Sundhedsstyrelsen. Europa (EU 25+ Island, Norge och Schweiz): The European Tobacco Control Report 2007. WHO Regional Office for Europe.

2. Folkhälsa. Lägesrapport 2005, sid 24-25. Socialstyrelsen

3. Tobacco Statistics 1970-1999. Statistical Report 2000-09-18, VECA HB Statistical Bureau, p. 12.

4. Peto, R.; Lopez, AD.; Boreham, J.; Thun, M.; Heath, C. Mortality from smoking in developed countries 1950-2000 (2nd edition). Oxford, Oxford University Press; 2003. Updated in June 2006.

5. Swedish Cancer Registry, 1998.

6. Lewin, F., Norell, S.E., Johansson, H., Gustavsson, P., Wennerberg, J., Björklund, A., Rutqvist, L.E. Smoking tobacco, oral snuff, and alcohol in the etiology of squamous cell carcinoma of the head and neck. Cancer, 82, 1367-75 (1998).

7. Schildt, E.-B., Eriksson, M., Hardell, L., Magnusson, A. Oral snuff, smoking habits and alcohol consumption in relation to oral cancer in a Swedish case-control study. Int. J. Cancer, 77, 341-6 (1998).

8. Ye, W., Ekström, A.M., Hansson, L.-E., Bergström, R., Nyrén, O. Tobacco, alcohol and the risk of gastric cancer by sub-site and histologic type. Int. J. Cancer, 83, 223-9 (1999).

9. Lagergren, J., Bergström, R., Lindgren, A., Nyrén, O. The role of tobacco, snuff and alcohol use in the aetiology of cancer of the oesophagus and gastric cardia. Int. J. Cancer, 85, 340-6 (2000).

10. Bolinder, G., Alfredsson, L., Englund, A., de Faire, U. Smokeless tobacco and increased cardiovascular mortality among Swedish construction workers. Am. J. Public Health, 84, 399-404 (1994).

11. Huhtasaari, F., Lundberg, V., Eliasson, M., Janlert, U., Asplund, K. Smokeless tobacco as a possible risk factor for myocardial infarction: A population-based study in middle-aged men. J. Am. Coll. Cardiol., 34, 1784-90 (1999).

12. Eliasson, M., Lundblad, D., Hägg, E. Cardiovascular risk factors in young snuff-users and cigarette smokers. J. Int. Med., 230, 17-22 (1991).