Snus och Hälsa

Lite fakta om Svenskt snus och Hälsa.

Det finns mycket att säga om Svenskt snus och dess positiva inflytande ur ett folkhälsoperspektiv. Ett flertal forskningsstudier, angående de relativt sett positiva hälsofördelarna av det unika svenska snuset, har under senare tid lyfts fram i den offentliga folkhälsodebatten och genom olika intresseorganisationer. Samtidigt ökar det internationella intresset för det svenska snuset, såväl vetenskapligt som publikt, främst som en säkrare källa vid nikotinanvändning och ett alternativ till de uppenbara hälsoriskerna med rökning.

Traditionellt svenskt snus och liknande tobaksfria produkter är idag det vanligaste hjälpmedlet för att sluta röka i både Sverige och Norge. Det finns därför medicinska forskare som menar att svenskt snus har en betydande positiv effekt för folkhälsan. Detta är bevisligen märkbart just i Skandinaviska länder som Sverige och Norge, som idag har fler snusare än rökare. Ett exempel på det, som i sammanhanget ofta anses värt att nämna, är att Sverige har den lägsta förekomsten av lungcancer i Europa, enligt världshälsoorganisationen WHO, trots det faktum att antalet totala tobaksanvändare står i paritet till övriga länder. Detta anses främst vara till följd av att det svenska snuset, som framställs i en process liknande pastörisering, innehåller mycket låga värden av TSNA (Tobaksspecifika Nitrosaminer), vilka utgör den främsta gruppen av cancerframkallande ämnen i tobak, samt att leveransen av nikotin inte sker via den skadliga röken genom luftrören och ner till lungorna.

Såväl vetenskapliga studier som granskande analyser av tidigare vetenskapliga undersökningar har länge påvisat en brist på klara bevis för att sammankoppla just Svenskt snus till sådana allvarliga medicinska sjukdomstillstånd som annars vanligtvis anses orsakas av annan slags tobaksanvändning, främst rökning, såsom lungcancer, stroke, samt sjukdomar och infektioner i andningsorganen (WHO 2014). Ett visst samband antas emellertid föreligga i förhållandet mellan snusning och vissa effekter förknippade med hjärt-kärl sjukdomar, såsom höjning av blodtryck och ökad hjärtfrekvens, till följd av bruket av nikotin. Allt nikotinbruk är dock beroendeframkallande, även ersättningsmedel som nikotintuggummi och plåster, såväl som snus.

Användningen av Svenskt snus för konsumtion av nikotin medför dessutom inte några sekundära eller perifera skador för omgivningen, såsom passiv tobaksrökning länge har konstaterats göra. U.S. Department of Health and Human Services slog 2014 fast att även passiv rökning ökar risken för exempelvis lungcancer och hjärt-kärlsjukdom, bland såväl vuxna som barn. Det är också etablerat att tobaksrök i förhållande till graviditet bland annat ökar risken för hämmad fostertillväxt, låg födelsevikt och för tidig födsel hos barn. Gravida kvinnor rekommenderas dock att avstå ifrån allt slags nikotinbruk.

För ytterligare läsning kring Snus och Hälsa, vänligen se följande rapporter i PDF-format:

Swedish Snus Report October 2015 (121 kB - Endast på Engelska)

Environ - Review of the Scientific Literature on Snus (1,5 MB - Endast på Engelska)

"Snus är bra för folkhälsan"

Aftonbladet den 29 september 2013:

Forskarvärlden är överens om att svenskt snus är mindre skadligt än andra tobaksprodukter. I en artikel i den internationella tidskriften Drugs and Alcohol Today för forskningsledaren Dr. Karl Erik Lund vid Statens institutt for rusmiddelforskning (SIRUS) i Norge fram nya rön.

– Vi har studerat snusets inverkan på folkhälsan under många år. Nu kan vi konstatera att snus ger tydliga vinster för befolkningens hälsostatus. Och det här gäller också för Sverige, säger Karl Erik Lund till Aftonbladet. Enligt forskningsrapporten har snusandet inte lett till dubbelberoende, att människor både röker och snusar. Konsekvensen av antisnuslobbyns verksamhet kan enligt Karl Erik Lund vara livsfarlig.

– Fokuseringen på ett tobaksfritt samhälle kan stå i vägen för att använda snus som ett skadereducerande medel. Hur många liv som vunnits tack vare snuset kan vi inte säga men allt talar för att snus är positivt för folkhälsan, säger Karl Erik Lund.

”Rökningen är boven”

Tidningen Dagens Medicin den 24 mars 2016:

”Vi kan konstatera att nikotin i sig själv troligen inte utgör någon större hälsofara. Det är rökningen som är boven när det gäller kroniskt obstruktiv lungsjukdom och lungcancer.”

Dr. Stefan Willers, överläkare, docent lung- och allergienheten, VO Hjärt- och lungmedicin, Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus, Sverige.

”Inget samband till huvud- och halscancer.”

Uttalande, maj 2020:

”En stor andel, kanske upp till 20 %, av den Svenska befolkningen använder svenskt snus regelbundet. Det återstår fortfarande att skönja någon koppling mellan huvud och halscancerpatienter, där vi kan se ett direkt samband mellan användandet av svenskt snus och cancer. Jag känner också till ett flertal vetenskapliga studier... där man har försökt att etablera samband mellan huvud och halscancer och svenskt snus, och slutsatsen har alltid blivit att de inte kan finna någon sådant koppling.”

Dr. Thomas Westin, docent, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sverige, tidigare klinikchef för Huvud och halscancerenheten, Royal Hallamsire Hospital, UK.

"The Swedish Experience"

Inom ramarna för internationell forskning om tobakskonsumtion finns det en uttryckligt vedertagen paradox som i forskarvärlden är känd som "The Swedish Experience". Enligt Swedish Match handlar det hela om det statistiska faktum som gör gällande att "risken för en man att dö i en tobaksrelaterad sjukdom är mindre i Sverige än i något annat europeiskt land, trots att tobakskonsumtionen ligger på en jämförbar nivå med andra länder i Europa, räknat i kilomängd."

Enligt Swedish Match kan The Swedish Experience med stor sannolikhet förklaras av att det unika svenska snuset utgör en stor del av svenska mäns tobakskonsumtion, trots att den totala tobakskonsumtionen i Sverige på ett ungefär är densamma som i andra jämförbara länder. Den stora skillnaden ligger alltså i det faktum att svenska män inte röker i samma omfattning, utan istället nyttjar snus. Statistik framtagen av Swedish Match visar dessutom på att andelen svenska män som snusar uppgår till 18%, samtidigt som andelen dagliga rökare bland svenska män uppgår till 10%, vilket dessutom är det lägsta antalet i Europa.

Som tidigare konstaterats resulterar detta i ett mycket lågt antal tobaksrelaterade sjukdomar och därmed även en mycket låg rökrelaterad dödlighet bland svenska män. "Detta unika förhållande finns dokumenterat i ett stort antal epidemiologiska studier som bland annat visar att Sverige har den lägsta risken för lungcancer i industriländerna." Enligt Swedish Match kan snusning förvisso inte helt friskrivas från negativa hälsoeffekter, men forskningsresultaten har visat att hälsoriskerna är betydligt lägre vid snusning än vid rökning och exemplifierar dessa resultat med följande fakta om snusning:

• 2011 rökte 10 procent av alla vuxna svenska män dagligen. Motsvarande siffra för Norge var 19 procent, för Danmark 22 procent och genomsnittet för Europa (2010, senaste uppgift) var 32 procent (1).


• 2011 använde 18 procent av alla vuxna svenska män snus dagligen i Norge snusade 12 procent av männen dagligen och i Danmark använde 1,5 procent någon form av rökfri tobak regelbundet (1).


• 2011 rökte 12 procent av alla vuxna svenska kvinnor dagligen. Motsvarande siffra för Norge var 19 procent, för Danmark 22 procent, och genomsnittet för Europa (2010, senaste uppgift) var 21 procent (1).


• 2011 använde 3 procent av alla vuxna svenska kvinnor snus dagligen i Norge snusade under 2 procent av kvinnorna dagligen och i Danmark använde 0,2 procent någon form av rökfri tobak regelbundet (1).


• Sverige blev det första landet i världen som 1997 uppnådde WHO:s mål för år 2000, att andelen vuxna rökare skall underskrida 20 procent (3). Det andra landet i Europa som klarade procentmålet var Island 2005, som också har en lång tradition av att bruka rökfri tobak.


• År 2000 var 10 procent av dödsfallen bland svenska män i Sverige rökningsrelaterade, vilket var den lägsta andelen i Europa. Den genomsnittliga siffran för EU 25 var 23 procent (4).


• Kvinnorna i Sverige låg på samma nivå som den genomsnittliga nivån i EU 25 år 2000; 7 procent av dödsfallen var rökningsrelaterade (4).


• År 2000 var risken för en 35-årig man att dö av en rökningsrelaterad sjukdom före 70-års ålder 3 procent i Sverige, jämfört med 5 procent i Norge, 8 procent i Danmark och 9 procent i genomsnitt för EU 25 (4).


• Incidensen för lungcancer bland svenska män har minskat under de senaste 20 åren. Svenska kvinnor däremot visar en ökande trend i lungcancerstatistiken (5).


• I två epidemiologiska studier som genomförts i Sverige kunde inget samband påvisas mellan användning av svenskt snus och muncancer (6, 7).


• I två genomförda epidemiologiska studier om magcancer och matstrupscancer, kunde inget samband påvisas mellan svenskt snus och en ökad risk för någon typ av dessa cancerformer (8, 9).


• Dödligheten i cancer är inte förhöjd hos svenska snusare (10).


• Risken för hjärtinfarkt är inte förhöjd hos snusare (11).


• I en studie omfattande svenska snusare fann forskarna ingen signifikant höjning av det diastoliska blodtrycket, hemoglobinkoncentrationen, antalet vita blodkroppar, serumkolesterol- eller triglyceridnivåerna. Dessa resultat står i kontrast till resultaten från motsvarande undersökningar på cigarettrökare (12).

Referenser:

1. Sverige: Statens Folkhälsoinstitut. Norge: Sosial- og helsedirektoratet. Danmark: Sundhedsstyrelsen. Europa (EU 25+ Island, Norge och Schweiz): The European Tobacco Control Report 2007. WHO Regional Office for Europe.

2. Folkhälsa. Lägesrapport 2005, sid 24-25. Socialstyrelsen

3. Tobacco Statistics 1970-1999. Statistical Report 2000-09-18, VECA HB Statistical Bureau, p. 12.

4. Peto, R.; Lopez, AD.; Boreham, J.; Thun, M.; Heath, C. Mortality from smoking in developed countries 1950-2000 (2nd edition). Oxford, Oxford University Press; 2003. Updated in June 2006.

5. Swedish Cancer Registry, 1998.

6. Lewin, F., Norell, S.E., Johansson, H., Gustavsson, P., Wennerberg, J., Björklund, A., Rutqvist, L.E. Smoking tobacco, oral snuff, and alcohol in the etiology of squamous cell carcinoma of the head and neck. Cancer, 82, 1367-75 (1998).

7. Schildt, E.-B., Eriksson, M., Hardell, L., Magnusson, A. Oral snuff, smoking habits and alcohol consumption in relation to oral cancer in a Swedish case-control study. Int. J. Cancer, 77, 341-6 (1998).

8. Ye, W., Ekström, A.M., Hansson, L.-E., Bergström, R., Nyrén, O. Tobacco, alcohol and the risk of gastric cancer by sub-site and histologic type. Int. J. Cancer, 83, 223-9 (1999).

9. Lagergren, J., Bergström, R., Lindgren, A., Nyrén, O. The role of tobacco, snuff and alcohol use in the aetiology of cancer of the oesophagus and gastric cardia. Int. J. Cancer, 85, 340-6 (2000).

10. Bolinder, G., Alfredsson, L., Englund, A., de Faire, U. Smokeless tobacco and increased cardiovascular mortality among Swedish construction workers. Am. J. Public Health, 84, 399-404 (1994).

11. Huhtasaari, F., Lundberg, V., Eliasson, M., Janlert, U., Asplund, K. Smokeless tobacco as a possible risk factor for myocardial infarction: A population-based study in middle-aged men. J. Am. Coll. Cardiol., 34, 1784-90 (1999).

12. Eliasson, M., Lundblad, D., Hägg, E. Cardiovascular risk factors in young snuff-users and cigarette smokers. J. Int. Med., 230, 17-22 (1991).